4 november- Mzungo
Såhär glada är vi:
Första dagen på skola och barnhem!
Skolgården:
Klassrummet:
Såhär ser materialet i klassrummet ut:
Lektion:
Framme!
Sandstorm:
Mot Moshi, Tanzania!
Torsdag, fredag, lördag, åkdag!
Donationer - 5 dagar kvar
Tanzania
Jag hade faktiskt tänkt att försöka blogga om denna resan, det tänkte jag iof om min utbytestermin i Spanien med. Det gick sådär... Men denna gången hoppas jag på bättre resultat! 9 veckor i Tanzania kommer dock gå snabbt!
Baby, I want to go back to New York.
Ibland saknar jag staden så mycket så jag bara vill gråta.
Ibland saknar jag mina vänner där borta så mycket så jag inte vet vart jag ska ta vägen.
jag ska hälsa på, så snart jag kan. Helst så länge jag kan med!
13 november - I hope that you like this, but you probably won't. You think you're cooler than me.
nu i veckan frågade mitt yngsta tvååriga värdbarn "when is lisa coming home?" oooh min pluttis. saknar dig med, så mycket.
Tiden går, jag har inget jobb, har inte sökt något heller... Vad ska jag göra med mitt liv?
Inget känns rätt, och det är så himla svårt. Men jag planerar nyårskurs, tränar, kollar på serier, deppar, kollar på utomlandsaktiviteter, bakar, spelar tvspel, leker med nils... Bårde verkligen skaffa mig ett jobb dock. Ingen inkomst är inte kul!
Men ja, det är lite ensamt att bo här och lite sådär... dystert. Jag ser fram emot nyårskursen massa, och det är ju skitbra! I helgen är det megahelg dessutom och hur mycket ser jag inte fram emot det? Det blir liksom lagom dos av värnamo, frisksport, Emily och framför allt Pauline med Bebis!
Vad mer kan jag säga?
Ibland får jag abstinens efter USA och kollar på bilder, beställer en chai latte i hopp om att det är som starbucks! Jag bakade till och med ett banana chocolate chip bread efter ca 30 letande efter ett recept som skulle vara kopierat efter starbucks bananbröd. Det blev skitbra! Ska bakas igen, lätt.
Något mer jag saknar är alla ljud. Jag är skiträdd här! Skulle åka hem igår natt från johanna och jag var livrädd. så tyst. Inte ett ljud... Lite prassel, från vad liksom? Helt tomt på folk med! Usch, folk tror man är rädd när man går på New Yorks gator, men där är det ju fullt med folk. Här känns det inte som någon skulle höra ifall jag skrek.
Eller så saknar jag att alltid vara med mina värdbarn... Jag hade dom jämte mig i ett helt år, nästan varje dag. Dom kunde göra mig galen, men oj vad lycklig dom kan göra mig. Och att inte ha dom nära är konstigt. Att inte bli överöst med kramar och pussar. Inte vara omringad av barnskrik och barnskratt är konstigt. Att inte ha dom där gullplluttarna som jag lärt allt krypa upp brevid mig och säger att dom älskar mig. Ler mot mig så jag smälter, somnar i mitt knä eller leker med mig. Men jag ska hälsa på, någon dag.
Jag har aldrig varit arbetslös innan, inte på det här sättet. Och det är så himla konstigt. Tips någon?
Jag och min kära bror på chalmers halloween fest. Sjukt bra.
18 okt - When I leave this city I'll leave no regrets. Leave something to remember, so they won't forget. I was here... I lived, I loved. I was here... I did everything that I wanted and it was more than I thought it would be.
Så sanningen är att jag redan är hemma. Och har varit hemma sen i fredags.
HAH! Det trodde ni inte va?
Jag landade i fredags kl 11 på landvetter, Simon ingelsen hämtade upp mig och var en av de få i Sverige som visste att jag kom hem tidigare. (Arne och Nathalie visste med)
Alla i USA visste förståss med att jag skulle åka hem en vecka tidigare än vad jag sa.
Det har varit bestämt hur länge som helst att jag ville åka hem och överraska så många jag kunde. Jag struntar väl ifall det står massa folk och tar emot mig på flygplatsen? Det är 100 gånger bättre att överraska!
Så min kära vän Simon visste och har kunnat hålla det som en hemlighet väldigt länge. Braaa gjort!
Han hämtade min bil i värnamo och sen hämtade upp mig på flygplatsen. Därefter gav vi oss av till Chalmers för att överraska Robin min bror och Fanny. Båda blev väldigt överraskade och det var riktigt kul! Jag var väldigt trött dock och åkte efter det hem och sov i robins säng i ca 3 timmar.
Efter det kom robin hem och lagade mat. Gottgottgott!
vi gick till ett ställe där dom brukar umgås och där skulle vi möta martin och Ludwig som inte hade en aning om att jag skulle komma. KUUUUL! Jag visste att Ludwig skulle bli sjukt överraskad eftersom han hade tagit ledigt från jobbet och allt och skulle hämta mig den 21 okt. trodde han.
Och oj vad överraskad han blev! Jag har film på det och planerar att lägga ut det någon dag så ni får se.
Sen hade vi en kväll som hette duga i Göteborg. Det var kul att träffa alla igen, trots att vi inte setts på så länge så var allt som vanligt. Vårat lilla fina måndagshängsgäng.
Fredagen-lördags natten hade jag svårt att sova... Somnade först, men vaknade sen och låg vaken i någon timma. Skitjobbigt när man hör alla snarka.
Sen åkte vi till Värnamo på lördagsmorgonen. Ludwig fick förståss köra, jag var som en sovande-vaken zombie...
Åkte till Pappas affär och bara gick in. Han förstod inte att det var jag, samma sak med min faster. Mina småkusiner var där med och blev rejält överraskade!
Sen åkte jag hem till min låtsasmamma och bara gick in i hennes kök. Hon tappade hakan! Lika så mina låtsasbröder. Som också blev riktigt förvånade. Varje gång jag träffar dom har dom typ växt en halvmeter, det är sjukt.
Sen åkte vi för att hälsa på Emily och hennes familj. Redan på parkeringen träffade jag Annika och Adan. Det var riktigt kul och tur som jag hade så var Emily hemma hos dom! Jag gick bara in innanför dörren som jag gjort tusen gånger innan. Och Emily blev så förvånad! Vi grät en liten skvätt båda två. Det bästa med att överraska Emily är att hon åker iväg inatt till Canada och ska vara iväg i två veckor. Så hon trodde att inte hon skulle få träffa mig innan det. Men Hah! inte visste hon att jag skulle komma hem innan.
Efter det åkte vi och hälsade på Johanna på hennes jobb och sen ut till Ludwigs familj som blev riktigt förvånade med. Sen bjöds det på hemmagjord plankstek, riktigt gott!
Sen gjorde vi oss igordning för att åka hem till Malins inflyttningsfest, hon visste inte heller att jag var hemma.
Sen gick vi ut på IB som det så fint kallas. Och där träffade jag ju hur många som helst som inte visste att jag var hemma. Mycket bra kväll.
Sen somnade jag ganska gott den natten, men vaknade tidigt på morgonen och kunde inte sova. Sen somnade jag om och vaknade inte förrens kl 13.30 och hade säkert kunnat sova längre men tvingade upp mig.
På söndagen åt jag älgstek hos Pappa och sen hängde jag och Ludde lite på Mcd innan han skulle med tåget tillbaka till göteborg. På mcd så träffade jag också några fina ansikten, bla Stan. Kuuul!
Sen åkte jag ut till Emily och Markus för att sova där. Myspys.
Måndagen klippte jag mig. Hängde med Emily på stan (i min nya jacka, så himla kallt är det i sverige!) Sen gick jag på frisksportträning och överraskade några till. Så himla mysigt att träffa alla igen!! Verkilgen kul!
Sen åkte jag hem för att mysa lite till med Emily. och sov där. Första natten jag sov hela natten! Men det var sjukt jobbigt att gå upp idag. Är så sjukt trött!
Satte mig i bilen och körde till kalmar. Överraskade först Nils på Skolan. Knackade på hans klassrum och överraskade. Sen gick vi till mamma och överraskade henne och oj! Hon blev så förvånad!
Och sen Per med. Alla överraskningar har gått sjukt bra.
Ingen har förstått, alla har blivit förvånade och alla har tack och lov blivit glada.
Det har varit kul!
Sen nu sitter jag här i Kalmar, precis som så många gånger innan och det är nästan som att tiden har stått still.
Jag är så trött så trött. Så jag somnade på soffan när jag förhörde nils på hans läxor... Varför? Jetlaggad? Hur lång tid tar det tills man kommer över den?
Så gick iaf överraskningarna. Och jag kom alltså hem en veckan innan bestämt datum. Ett under att jag har kunnat hålla det hemligt! Speciellt så länge. Kan inte ränka hur många gånger jag har suttit och skrattar för mig själv när folk har kommenterat när jag kommer hem och så. Hahah.
Självklart, självklart så saknar jag NYC jättemycket! Och människorna i den.
Det var så svårt, så svårt att lämna. Fick två finfina fotalbum av mina vänner, tusen tack! Har suttit och kollat på dom flera gånger, och gråtit. Jag saknar allt så mycket. Mina vänner, mitt hoboken, mina tjejer, NYC... ALLT!
Det är konstigt att vara tillbaka. Men ändå inte, allt är som vanligt men ändå inte. Men sen när allt känns som vanligt så känns det konstigt för att det är som vanligt. Är det någon som förstår?
Det är hur som helst väldigt förvirrande!
Och nu då?
Ja det är frågan.
Hjälp!
Ett år i NYC. Vart ska jag ta vägen nu?
Nu över ett år sen, galet!
7 okt - Kiss every man while you still can, like a lady. And pull your self up and dance til' you drop, I'm your baby. Listen to the songs and learn to sing along, on the radio. Fire in my eyes and boys on my mind, they come and go.
Galet? Ja!
Två veckor. Panik, måste hinna med allt! (om jag ändå hade råd..) Hah!
Nu ska jag klä mig fint och träffa madde för att äta middag och ta mig an New York Citys uteliv. <3
Ha en bra fredag!
5 okt - Concrete jungle where dreams are made of, there's nothing you can't do now you're in New York. These streets will make you feel brand new, big lights will inspire you. Hear it for New York, New York, New York!
1 år. 12 månader. 365 dagar.
Och jag klarade det!
Det har inte alltid varit lätt men nu sitter jag här, har jobbat min sista dag igår. Sista dagen..
Hur galet är inte det? Läste mina gamla blogginlägg. När jag skulle hit, mina första dagar. Och kommer ihåg hur det kändes.
Och nu sitter jag här. Men en blandad känsla av lycka och förtvivlan.
Jag klarade det! Det har varit det bästa året i mitt liv. Och nu ska jag hem igen. Till landet jag älskar, men åka ifrån staden jag numera hör till.
Innan jag åkte hit så lovade jag min mamma att jag inte skulle bli kär. Inga problem tänkte jag!
Men inte visste jag att det skulle bli tvärt om... Jag är kär. Jag är kär i New York och nu ska jag åka här ifrån?
Förhoppningsvis ses vi igen.
Men ett år vad har jag hunnit med?
Boston, Washington DC, Niagrafalls Canada, Long Island, Miami, Grand Canyon, Las Vegas, Hollywood, LA, Venice Beach, Montana och skidåkning, Jul i New York, Tvåbarnsmamma, Playdates, Halloween, Central Park, Massa Shoppning, MUSE konsert, Skridskoåkning, Times Sq, Massa fester, Limousiner, broadway musikal, Skratt, Tårar, Gula Taxibilar och framför allt träffat massa underbara vänner.
Kan rabbla upp mer och mer grejer jag hittat på och som vi gjort. Det har varit underbart. Kan inte låta bli att skrattgråta lite.
Helgen var en bra helg som vanligt förståss!
Fredags hade vi en liten middag på Vapiano. Med Malin, Sandra, Lina, Madde, en tjej som heter angelica, Peter, Patrick, Christoffer och Micke. Sjukt trevligt var det. Regnet öste ner utanför och det var nästan så jag inte ville att kvällen skulle ta slut. Dom andra drog iväg ut efter våran trevliga middag. Men jag och Lina åkte hem.
Lördagen spenderades förståss med shoppning.
Och sen tog jag och Lina oss hem för att göra iordning oss. Hon drog till Brooklyn medans jag drog till Petrick. En trevlig festkväll på ett nytt ställe som ligger vid bryant park. Kvällen slutade med pizza och How I Met Your Mother hemma hos Petrick. Väldigt mysigt tycker jag!
Och Söndagen så tog jag och Madde en starbucks. Njöt lite av solen, fast kalla vädret. Sen kom Snadra hit och vi kollade på America History X, braaa film.
Och sen var helgen slut.
Är jag redo för att åka hem? Är jag redo för att ta mig an Sverige?
Jag känner mig inte redo, varför ska det ta slut när det är som bäst?
Bilder från utekvällen i lördags.
Madde, Peter, Makke i en Limousin
Jag och Patrick
Madde och jag
Jag
Jag och Madde
28 september - There is a time for departure even when there's no certain place to go.
Hur som helst så har mycket hunnit hända sen sist!
Först men inte minst: Den nya au pairen har kommit hit. Lina från Skåne. Och allt går kanon!
Hon är en supersöt tjej, 19 år gammal och barnen älskar henne redan. Det kommer inte bli några problem. Chansen att tjejerna tycker om henne mer än mig efter ett tag är stor, även om det är jobbigt för mig så är det ju det som är bäst för de små liven.
Jag tror och hoppas att hon trivs.
Jag vet att jag kände mig helt fövirrad innan och sådär. Det gör jag fortfarande. Men nu när jag känner Lina så känns ändå allt bättre! Hon har lovat mig uppdatera mig under årets gång och sådär. Så det känns bra!
Sen fyllde jag år i lördags!
Massa, massa gratulerade mig på facebook och via mail. Ett samtal från sverige från Emily <3 Ett blommbud. En t-shirt från Malin och Sandra.
En Mugg som jag fått i förtid från fina Nathalie.
Och en väldigt bra fest från Patrick, Peter och Madeleine!
Lördagen började med shopping med Lina, Malin, Sandra och Madeleine. Vi shoppade lite outfits för kvällen.
Sen åkte vi hem till mig och gjorde iordning oss/kollade på vänner.
Sen när vi skulle gå till tåget så kommer vi ut ur dörren och där står Peter och Patrick med en ballong och Limousin! Whaaat! En lyxig tur in till en italiensk restaurang på manhattan. På restaurangen möter fler vänner upp. Vi har en mysig middag sen tar vi oss hem till Petrick och äter tårta. Sen blev det utgång. Och efter utgången åkte jag, madde och petrick hem till Petrick och åt pizza på deras tak. Galet fin utsikt.
En jättebra kväll! Jag är så lycklig som har så fina vänner <3 tack!
Söndags så tog jag, Lina och Sandra det lugnt på förmiddagen. Gick ut på gatan och hamnade mitt i en festival som var i Hoboken. Mysigt. Vi åt lunch och vandrade runt. Sen på kvällen var det födelsedagsmiddag med värdfamiljen. Min värdmamma hade varit jättesöt och lagat jansons frestelse, rödkåls grej, inlagd gurka, hade gravad lax och knäckebröd, ochså en skinka som egentligen skulle blivit julskinka. Men hon visste inte att den skulle marineras jättelänge. Så det blev vanlig skinka eller något. Men det var gott! Gulligt att hon verkligen försökte göra en svensk måltid (hon använde kokboken du köpte mamma!)
Vi fick cupcakes till efterrätt och jag fick också ett fint armband i present!
Överlag en bra födelsedag alltså.
Och nu jobbar jag mina sista dagar. Är det inte konstigt hur snabbt tiden går?
Jag är sådär lagom glad som man ska vara på en födelsedag!
Jag, Lina och Madde
Jag, Patrick och Peter
Sara och Arla
jag och Patrick
Massa tjejer i en limousin
Madde med hennes smaskiga tårta!
Obligatorisk toalettbild
Linnea Sara och Malin
På taket
Hatar när man bor för nära Empire state buliding så inte hela byggnaden får plats på kortet...
Lagom sent i Meatpacking
Tack för en bra kväll allihopa!
Älskar min present från Nathalie! Tack min fina vän!
21 sept - And I wonder where these dreams go when the world gets in your way?
Idag sover jag min sista natt i denna sängen. Hemskt (det är väääärldens skönaste säng)
Idag har jag städat ut allt ifrån mitt rum och flyttat in till gästrummet! Konstigt, det här är ju mitt rum!
Idag har skrubbat och skurat badrum och sovrum från golv till tak. Duktig lisa! (fick till och med beröm av min Värdmamma, Det trodde du väl aldrig mamma?)
Idag pratade vi om att jag skulle hem med barnen. Och att vi kan vara vänner ändå. Jag började nästan gråta
Idag har jag gråtit som ett barn. Jag är så ledsen.
Idag har jag halsont och feber... Inte kul.
Imorgon ska allt vara klart. För på fredag kommer den nya tjejen!
Nu ska jag kolla på nya Glee och hoppas på en bra morgondag. Håll tummarna för en frisk Lisa!
Och så ska jag samtidigt försöka göra en lista på saker som jag ska köpa/göra innan jag åker hem.
Något tips?
Jag skulle publicera det här inlägget för snart en timma sen, men fastnade i alla fina kommentarer som jag fått under året. Har läst och läst. Vad fina dom är! Tack ni alla som har ställt upp! Det betyder så mycket. Ibörjan av mitt år var det så svårt. När L inte ville veta av mig och barnen skrek efter den andra au pairen. Och vem skulle veta att efter ett år så är jag och barnen är bästa vänner (iaf enrligt dom) och jag älskar dom som mina systrar (även om dom gör mig galna ibland!) att det skulle vara ännu svårare att åka hem? Vem kunde veta?
Tack hur som helst, vad hade jag gjort utan er?
19 sept - It couldn't have happened anywhere but in New York City.
Idag har jag varit olidigt trött... Av någon anledning. Gjorde ju knappt något på hela söndagen?
Men men. Berätta om helgen! En av de bästa helgerna måste jag säga! Tack vare Alexander Skarsgård <3 vilken kille.
Fredags så åkte jag till Brooklyn för att gå på middag med lite au pairer. Sandra, Malin, Linnea, Sara och Arla var dom jag kände. Sen var det en tysk och någon mer med!
Mycket trevligt, men maten var inte så mycket att hurra för. Jag var jättehungrig och fick världens minsta portion! Hatar när det händer!
Sen gick jag Malin och Sandra hem för att äta glass och kolla på film. Myspys på hög nivå!
Lördag vaknade jag tidigt för skypeande med mamma och Per. Sen åkte vi in till stan för att shoppa lite.
Efter en Sjukt snygg skjorta på¨burton och en tröja på billabong så lunchade vi och sen gick vi för att köpa min födelsedagspresent. Fick lite penagar av mamma nämligen. Jag köpte mig en sjukt snygg Jacka! Visar bild på den lite längre ner. Tack mamma!
Efter det åkte jag och madde hem till mig. Vi mös lite med vänner för att sen göra iordning oss för utgång. Vi åkte in och åt på Vapiano. Tog en taxi upp till Petricks NYA lägenhet. Och oj vad fint det är! Den ligger på 6 avenyn och 31 gatan. Man ser inte empire statebuildning för att empire statebulding är i vägen. höhö, neej men det är så nära så man ser turisterna på empire. Man ser till times sq. Man ser till hoboken. 45e våningen, galet fint killar!
Dom har lovat att jag ska få komma och ta lite bilder där ifrån någon dag. Det skulle bara kosta mig 10 dollar :P (top of the rock kostar ju 20!) Heheheh
Utgång till Mystique, en klubb som jag varit på korta 20 minuter på innan. Gillar inte det stället alls. Men vad gör man inte för sina vänner? Så vi åkte dit. Jag och madde går in. Petrick kommer 2 minuter senare. Varpå Patrick berättar att självaste Alexander Skarsgård var där utanför och gick in en annan ingång! Whaaat?! Jag trodde han ljög först men tydligen inte. Alexander hade ett private party på övervåningen, omöjligt att komma in förståss. Jag och Madde som hade tänkt att dra vidare till ett annat ställe tänkte, det kan ju inte skada att stanna lite längre?
Vi stannade och av en slup när vi skulle gå på toa ett tag senare så säger en vakt till oss att alexander precis gått.
Jag rusar iväg och tänker att jag inte ska missa min chans att se Alexander skarsgård! Haha, madde tycker jag är lite, lite galen.
Väl ute så står han där med sitt gäng. Tar lite fanbilder. Sen går han! Jag vandrar oskyldigt efter, drar med mig madde. Pratar högt på svenska.
Han och hans gäng försöker vinka in en taxi (som är lättare sagt en gjort i den här stan på en lördagskväll)
Han vänder sig om för att vi pratar svenska. Jag öppnar med "Nämen hej Alexander, det är inte varje dag man träffar dig" Och han undrar ifall vi är från sverige. Vi pratar lite om varför han är här (2 månader för att spela in en film) han bor annars i LA. Tack och lov hade jag sett en intervju med honom på facebook som Issa hade lagt ut. Så jag började prata om den och sa att han var rolig osv. Dom skulle dra vidare till Waywest och om, OM vi hade frågat "Får man hänga på?" så hade vi säkert fått göra det. Dom var nämligen ett ganska stort gäng. Men vi vågade väl inte. eller något. Ingen bild vågade vi fråga om heller. Men han vände sig om från hans sällskap för att småprata med oss!
Som Madde beskriver det, Vi var 14 igen! Med "vingar av glas" filmen i tankarna. Muums!
Sen gick vi in på klubben för att ta med oss våra vänner tillbaka till Petricks där det blev en vild hemmafest. Men både jag och Madde kände att vi fått nog för kvällen och åkte hem till mig och sov.
Efter några få timmars sömn på söndagen skulle madde hem. Och jag låg och slötittade på vänner, sen kom sandra över. Vi kollade på Glee och myste ännu mer.
Bra söndag helt enkelt!
Och framför allt, bra helg!!!
Borde kanske packat mer och sådär. Men jaa. det är svårt.
Jag har packat en väska (kommer säkert packa om den innan jag åker igen) Ska ringa till flygbolaget imorgon och kolla hur det funkar med en extra väska. Sen är det liksom att plocka ut lådor och så. Har inte så mycket, mycket kvar. Det är väl mest att jag ska vara ute ur rummet på fredag, för då kommer Lina (den nya au pairen) Hon åkte från sverige idag! Galet, galet, galet!
Detta är sista veckan jag är själv med mina små änglar. :(
Det finns massa mer att berätta, men ändå inte. Vad händer liksom? allt går så snabbt.
Får uppdatera mer i veckan!
Min nya Jacka från Canada Goose, jag har något i ansiktet på den här bilden. Hatar när det händer.
(och nej jag är inte naken under!)
1. En starbucks?
2.Kille som gick runt med sin katt på en hatt vid union sq...
3. Alltså, Alexander Skarsgård!
Lördagkvällen:
Måste nämna att jag gjorde en jättefin frilla på Madde!
Väl hemma hos Petrick så hjälpte jag Patrick att komma ut ur gerdroben.
Det var allt för idag.
Jag lovar er att lägga ut bilder på mina småtjejer när jag kommer hem (ska förståss prata med min VM, men tror hon kommer säga ja) Ifall ni lovar att inte kindappa dom??
Tänkte att jag kunde lägga ut några då när jag är i Sverige. Kunde kanske vara kul att se hur dom ser ut?
(har inte fått innan, annars hade jag ju gjort det... Men hon har börjat få en annan åsikt angående det där. Så ska kolla!)
16 sept - Can I handle the seasons of my life?
Det var det värsta va?
Så fortfarande stressad/deppig/glad/ledsen/exited/rädd för att åka hem. Alltså med andra ord fövirrad. Men det är OKEJ att känna så. Inte sant?
Förhoppningsvis så kan jag träffa alla awesome människor i Sverige och mår bättre av det. Eller?
Jag har jobbat på som vanligt. Idag har det nästan varit lite kallt ute. Sådär bara 20 grader varmt! Så jag fick sätta på mig en tröja ett litet tag där. Hösten är påväg. Jag får njuta medans jag kan. För när jag kommer till sverige så lär det väl vara jättekallt?
Mina småmonster har varit väldigt snälla idag. Tills mamman kom hem. Det är sånt man får räkna med.
Men vi hade en bra dag. Dagarna går väldigt snabbt. Imorgon börjar jag kl 6. Yeeey!
Varje dag får jag frågan vad jag ska göra när jag kommer hem, och om det är någon som har ett bra förslag kan ni väl komma tillbaka till mig?
Jag har inget planerat!
eller jo. Umgås och köra den nya bilen lite. Göteborg, Värnamo, Kalmar, Sockholm, örebro och uppsala står på schemat. Och jag vill få det att hända! Speciellt om jag inte har något annat för mig...
(Sen om någon annan kommer på vad jag ska bli när jag blir stor kan ni väl säga till med?)
Allt det där vanliga som man har ångerst för kommer nu med.... Nu när jag varit här i ett år så har man lagt det lite på hyllan. Det har kännts så långt bort! Men nu. PANG, framtiden är här. Tiden är dyrbar och livet är det bästa vi har. Varför slösa bort det på tråkigheter...? Jaa. iof. När jag kommer hem kommer jag nästintill vara pank, så tråkigheter (jobb) får det nog bli ändå.
Men jag är fast besluten att jag vill komma på vad jag verkligen vill bli. Så jag har hyfsat kul resten av mitt liv. Sen om jag kan, det är ju ett senare problem.
Men hur som helst, lite mer än en månad och en flygresa senare så kommer jag vara tillbaka till verkligheten.
För au pair livet är inte speciellt verkligt.
Bilder från när Teddybears spelade i måndags. Bra kväll.
Dom spelade på ett ställe som heter Irving Plaza, och det har varit många kända band som spelat där.
Och när jag sen på tisdagen kollar på August Rush så spelar Pappan och hans band där både i början och i slutet av filmen. Galet.
New York, världens bästa plats?
"Jaaaha! Det var där jag ställde min gigantiska dicso-teddybjörnshuvud....!"
Jag hatar när det händer.
(samtliga bilder är snodda från Madde, så allt är i sin ordning!)
13 sept - Something, something about this place. Something, something about the chase. Am I a New York woman, born to run you down?
Jag lever i förnekelse. Om jag kanske inte bloggar så kanske inte tiden i USA rinner ut?
Sen vill jag hem!
Sen vill jag inte hem!
Sen vill jag stanna i New York för alltid.
Sen vill jag ha Sverige.
Sen vill jag ta hand om mina små skatter hela deras liv.
Sen är jag tacksam för att jag inte ska ta hand om mina små skatter hela mitt liv...
Puuh!
Jag vill hem, missförstå mig inte. Jag är så färdig med au pair livet här. Inte helgerna eller den lediga tiden förståss! Men barnen går mig på nerverna, föräldrarna likaså...
Men samtidigt. Dom här småtjejerna är underbara! Pappan är verkligen en speciell klass för sig. Men idag sa han att alla kommer vara SÅ ledsna när jag åker! Oj!
Jag med. Jag med.
Kan någon förstå min splittrade känsla?
Men annars går det bra. Senast jag uppdaterade så var det Irene som "härjade"
Regnade in lite hos oss. översvämning i Hoboken, downtown. Lite träd här och där som var nere (inte för att det finns så överdrivet många) Det var inte så farligt. Allt är tillbaka som vanligt.
Jag var ju ledig en vecka där när orkanen var. Nathalie var ledig med eftersom det var hennes sista vecka :( Vi shoppade och turistade lite. Känndes sjukt bra och hade en riktigt värd vecka.
Sen gick jag på Baseboll match förra måndagen. Det var labor day här, så alla var lediga. Vi gick på Yankees match. Jag trodde det skulle vara överskattat, men tvärt om. Jag hade kul!
Sen var det tillbaka till jobbet och verkligheten. Det märks när dom har varit på semester för man måste nästan "börja om" med allt man lärt småtjejerna. Sen började Z i kindergarden! Sjukt! Hon är en stor tjej!
Denna veckan har också L gått i skolan tre timmar om dagen. Vilket är skönt. För då blir jag ledig helt plötsligt! Och det kommer vara så i fortsättningen. Inte fredagar dock, som det ser ut nu.
Lyckos för nästa Au pair alltså!
Jag har levt i min förnekelse nu, länge. Men nu har jag faktiskt börjat städa upp mitt rum. Man hinner få på sig lite grejer på ett år. Jag brukar alltid bli sådär nostalgisk och inte vilja slänga saker. Men det funkar inte nu!
Så ikväll ska jag ta tag i kläderna med.
Annan onödig fakta:
Helgerna har varit grymma den senaste tiden. Förhoppningsvis blir det så resten av tiden med!
Jag var på Teddybears spelning igår. Det var sjukt värt!
11 september har varit. Och det kunde ingen missa. Hela staden var väldigt överbevakad och säker. Jag var vid ground zero på eftermiddagen. Hände inte så mycket. Dom har mycket kvar att bygga, det ser fortfarande bara ut som en arbetsplats.
Mina värdbarn vet inte att jag ska hem inom en snar framtid. Får inte prata med dom om det eller någonting. Stackars barn... Det kommer ju bli som en chock och något negativt istället.
Den nya au pairen kommer 23 september. Galet snart!
Jag har sett vännerhuset och Carries trappa!
Kollat in en Gossip Girl inspelning.
Jag saknar Nathalie.
Jag ska ha en amerikansk födelsedag den 24 september. Tror inte ens min Värdfamilj vet att det är då jag fyller år. Så det blir spännande!
Och just det den 21a oktober kl 12.20 landar jag i Göteborg, Sverige.
HJÄLP?!
I New Yorks absolut mysigaste kvarter, West Village tror jag bestämt att det räknas till. Så ligger Både New Yorks Smalaste hus, Vännerhuser och Carries trappa (från sex and the city)
Och jag har alltid sagt "skulle aldrig kunna bo mitt i New york" Vi vet alla att det inte är sant. För det skulle jag, mer än gärna. Men dom här kvarteren är så mysiga! Helt sjukt! Massa filmer spelas in här, vi gick förbi en. Mysigt!
New Yorks smalaste hus:
Jag Och nathalie framför vännerhuset:
Carries Trappa:
Mys på Highline med Nathalie
Blake Lively Från Gossip Girl:
Jag och Madde på helgens kalas Patrick fyllde "21"
Här är vi och födelsedagspojken:
Dj Salanki Och jag:
26 augusti - Irene
Obama har gått ut med att man ska ta orkanen på allvar.
Folk som bor i manhattan och runt om i New Jersey i "riskzonen" uppmanas lämna sina hem
Jag ska evakuera imorgon ca kl 10 för
Dom ska stänga av alla tåg och tunellbanor runt kl 12-13 tiden imorgon
Au pair organisationen har gått ut med "akutmail"
Min LCC har ringt och kollat så jag är okej, om jag ville bo hos dom
Lika så en Nanny som jag brukar prata med mycket här. Så gulligt av dom
Vatten och andra bra att ha saker tar slut i affären.
Jag har laddat två extra batterier till min telefon så jag ska överleva ett tag iaf.
Vad händer? Vad tror ni? Kommer NYC vara sig självt efter det här?
Det är lite läskigt faktiskt.
Men Be safe så hörs vi kanske imorgon.
Nu ska jag och Nathalie äta sushi och försöka ha kul
25 Augusti - A drop in the ocean, a change in the weather.
I tisdags när jag och mina tjejer satt på tunnelbanan in till Manhattan började tåget skaka något så fruktansvärt. Man hörde ingenting och jag skakades nästan av från sätet. Inte tänkte jag "ahaa! Jordbävning." Jag tänkte nog mer "det var då hemskt vad den här tågföraren var usel"
När jag kommer upp från tunnelbanan med mina två flickor är det lite panikartat på gartorna. Min VM försökte tydligen ringa 1000 gånger men nätet var nere under ett tag. Men sen var det inget mer med det.
Som jag sa till ludwig, nu när det gick bra så är det ju lite lagom coolt att varit med i en jorbävning." Nu har jag ju liksom gjort det.
Och så sitter jag här idag. Med en ganska så kraftig orkanvarning. Vad är det här?
När det först var jordbävning i Nya Zealand och Kajsa var där och sen jordbävnigen i Japan när Joss var där så tänkte jag "Det kommer garanterat hända något här innan jag åker hem"
Jaha, det kanske är det här då?
Ärligt talat vet man inte hur allvarligt man ska ta det här med orkanen. För amerikanare vet hur man överdriver! Och man vet aldrig med vädret, speciellt inte i New York.
Men imorgon så får vi reda på om vi måste evakuera eller inte.
Vad ska man packa? Haha.
Min värdfamilj flyger dock till en tropisk ö på semester i en vecka imorgon på morgonen. Så dom slipper allt det här, det är bara jag kvar.
Men min värdmamma har nästan förbjudit mig att stanna kvar i huset. Elelr jag får göra som jag vill men hon råder mig att inte göra det.
Hoboken har nämligen varit en Ö förr i tiden. Två floder gick runt ön. Nu gör dom inte det, men det betyder att vatten svämmar väldigt fort över plus att hoboken inte liger högt över havsytan alls. Eller något i den stilen.
Lower Manhattan och Hoboken plus fler ställen förståss ska tydligen vara i största "riskzonen".
Och om nu allt svämmar över så kommer man inte kunna ta sig någonstans och förmodligen vara utan el.
Men tack och lov så har jag några fina vänner som bor djupare i Jersey och låter mig vara där. Tack tack.
Det kommer ju inte bli mindre orkan för det. Men iaf mindre översvämmning.
Om det är någon som tycker att det är en bra ide så ska jag försöka hålla er uppdaterade.
men som sagt. Imorgon vet vi mer. Sen på lördag bestämmer jag vart jag ska.
Galet, tänk om det blir helt galet och allt förstörs? På tal om det! Vad ska jag packa?? Jag har ju så mycker grejer som jag inte hunnit använda. Som jag vill spara.
kanske är smart att ta med sig visum och pass iaf?
Men samtidigt, när jag säger sådär så käns det som jag överreagerar...
Det kanske blir en liten regnstorm. Lite översvämning på vägarna och sen är det inte mer med det. Då kommer man ju känna sig jättedum som överreagerat!
Annars har jag haft en bra helg och vecka. Mycket mys och kräfskiva! Galnaste kvällen på länge :)
Första sidan på aftonbladet just nu.
Om ni tänker er där fotot typ är taget från, där bor jag. Typ. haha
Kräftskiva:
Samtliga bilder är tagna från Madde :)
19 augusti - Jag blir aldrig den samma som förut.
Jag mår ganska bra, en fredagseftermiddag såhär... Lite ont i huvudet och halsont. Men det går nog över snart hoppas vi.
Tiden springer förbi och datumen då jag ska hem är närmre än någonsin. Det är så konstigt.
Jag är ett känslomässigt vrak. Vill hem ena stunden, andra stunden inte. Jag kommer lämna en del av mig här, både hos barnen och i New York. Men samtidigt kommer jag få tillbaka en del när jag kommer hem. Är det inte underligt?
Veckorna går som vanligt, barnen är lite mer Alisiga än vanligt. Z lämnar gärna mig inte. Många kramar och pussar blir det.
I helgen tog jag min sista kurs ute på Long Island. Det var bättre än väntat ! Träffade många trevliga människor. Men lektionerna var något så grymt tråkiga!
Men bara för att man skulle hänga med på klasserna så hade vi ett quiz på både lördagen och söndagen. Vårat bord vann först tävlingen på lördagen och då fick vi en Campus t-shirt. Sen på söndagen vann vi igen! Så då slapp vi hemläxan med! Så himnla gött. Resten var tvugna att skriva en uppsats efter helgens gång. Nöjd var jag!
Så nu har jag alla credits som man behövde ta.
annars så händer väl inte så mycket...
Kräftskiva imorgon! Det ser vi fram emot. Det är madde som har lärt känna lite svenskar ute på Long Island. Så vi ska dit, har inte varit på kräftskiva på evigheter.
Jag gjorde faktiskt en videoblogg innan till er idag.
Kände att det var länge sen. Pratar mest bara strunt och L är lite för upptagen för att prata med er med.
och mycket är på "engelska" Med... Men kolla om ni vill. Såg precis att den var 4 minuter lång, 4 minuter med i princip ingenting...
Hoboken, no joking!
Jag och fina Nathalie för två helgen sedan-