24 nov - The whole world stops and stares for awhile
Igår var det en lugn och bra dag. Jag var själv med L nästan hela dagen och hon sov typ större delen. Det var skönt och hon är så lätt att ha och göra med när vi bara är själva.
Z kom hem och hade haft det bra, men var inte på bästa humöret... Riktigt jobbigt.
Hon kan liksom slå L, börja skrika och gråta bara för att hon "går för nära" och jag tål inte det. Så jag säger till Z att så säger man inte och så gör man inte. Speciellt inte om man sitter och leker med Ls grejer inne på Ls rum. Alltså jag kan inte förklara hur jobbiga dom kan vara. Och ur elaka dom kan vara. Z försöker säga till mig, säger att jag är elak om jag säger till henne att hon inte får slå L, hon skriker och gråter... Ja hujedamig.
Och L fattar inte vad hon gör fel heller, men hon tycker att hon får en så rolig reaktion från Z så hon gör så igen.
Alltså är det här vanligt? Mamma?
Men hur som helst så är jag ledig nu på förmiddagen. För barnen är lediga från skolan men dom måste typ vara i kyrkan på någon grej. Så föräldrarna är med dom och sen får jag börja typ kl 11. Blir nog en seg dag eftersom dom gick upp tidigt (dom är verkligen inte vana vi det) iof gick dom och lade sig rätt tidigt, efter 22 någon gång (det är tidigt för dom) Och sen har vi ingen skola.. Så jag får underhålla dom hela dagen. Sjukt segt.
Igår var jag och L i en nybyggd park. Jättefin var den. Dom hade inte öppnat upp lekdelen ännu, men L hade kul ändå. Tills hon såg att det fanns en lekplats. Då ställde hon sig och sa Please? Please? please? Och sen Thank you, please, thank you, please. Så himla söt är hon. fast hennes Please låter mer som teeeees och hennes thank you som tutu. Men det är tanken som räknas!
alltså iphonen gör inte alls verkligheten rättvisa, men igår var det lite grått men solen började gå ner och gav ett rosa sken över hela manhattan. Det är så vacker så jag kan inte ens förklara det. Ibland står jag bara och stirrar för att det är så fint. Så det är en av anledningarna att komma och hälsa på i Hoboken.
Dom här kikarna som fanns på piren var sjukt bra. Jag kunde se människorna som stod på Empire, jag kunde se blixten från deras kameror. jag blev imponerad. Jag kanske kan se in i Peter och Patricks lägenhet?
Z verkar vara lite jobbig ibland så där har du något att jobba på, men det kan ju bero på tröttheten och rutinerna.
Hoppas det går bättre framöver!
KRAM!
Jag tar hand om två pojkar på 3.5 och 1.5, och kan säga att jag vet vad du pratar om.. Den äldsta pojken kan få riktiga psykbryt när något blir fel eller inte blir som han vill (speciellt när han är hungrig), då skriker han tills han kräks, sparkas och är nästan omöjlig att få kontakt med. Sen finns det ju också olika nivåer på dessa utbrott. Ofta är det, som du skriver, hans bror som gör honom förbannad (typ är för nära eller rör något han leker med). Det kan verkligen förstöra en hel dag när han är på dåligt humör och det kan ta mellan 10 min - 3 timmar för honom att sluta. Men nu har jag ett bra sett att hantera det på, och det börjar bli bättre :)
Så du är inte ensam! Jag kan ju trösta dig med att min pojke inte går på dagis utan jag är hemma med båda pojkarna 9 timmar varje dag :P
Det är precis som vanligt....Så fortsätt vara elak du ;-P
Herregud vilka läggtider dom har!! Hey baberiba, eller vad var det du sa??
Nej och ja... man kan ju alltid fundera på vad som är normalt. Jag tror att denna frustration/ irritation som Z visar L är tecken på att allt inte är bra med henne. Det svåra är väl att hitta vilka faktorer som gör att hon reagerar som hon gör. Det är ju dom man måste komma åt, inte bara säga till henne att hon gör fel. Det är svårt! Du kan ju försöka bekräfta hennes känslor:
- Jag ser att du är arg nu. Det är OK att du är arg, men L får du inte ge dig på.
Ta henne till dig och be henne berätta. Phu...det är krävande. Du får pröva dig fram. Kom ihåg, det värsta du kan göra, är att inte göra något!
kram mamma