lisahammarang

Idag har varit en hyfsat bra dag måste jag säga. Barnen har varit snälla och dagen har gått snabbt, riktigt snabbt. Så det är skön.... T.
När vi lämnat Z på skolan och L somnar på vägen hem och sover tills vi ska hämta Z så är det verkligen extra skönt. Då får jag lite kvalitetstid, haha. Nej men jag hinner göra lite lunch och vila lite. Det är faktiskt riktigt skönt. Och det är liksom mellan 2-3 timmar hon kan sova. Men ibland sover hon inte och då är det värre. För hon blir rätt svår att ha och göra med när hon är trött.
Föräldrarna har varit helt lyriska över hennes ordförråd, dom tycker att hon är så bra på att prata (jag vet inte riktigt hur bra man ska vara på att prata när man är 19 månader?) men hon är duktig. Och idag har föräldrarna varit så stolta över att hon precis börjat säga "Yes" ordentligt istället för "yeah". Och ärligt talat så är det jag som har lärt henne det, inget jag säger till föräldrarna dock. Men sen jag kom hit så har jag liksom "rättat henne" för det är så svårt att höra ibland om det är yeah eller naeh. No är visserligen ett ord hon kan väldigt bra och använder väldans ofta. Men om hon säger "yeah" och jag inte hör vad hon säger frågar jag om hon menar Yes. Och då säger hon klart och tydligt Yes. Dessutom har jag börjat säga "Yes or No" efter varje fråga jag vill ha ett snabbt och tydligt svar, sjukt smidigt. Kanske har med det att göra med. Så det är ju inte direkt att jag läxar upp henne. Men hon har lärt sig nu och hon är jätteduktig! 
Det är liksom nu man förstår att jag har stort inflytande på barnen. Och jag lär mig massor och det gör dom med. Sjukt. 

Och det blir lättare och lättare. L älskar och mysa och pussas och kramas. Det är så mysigt. Och jag blir så glad varje gång hon sträcker ut armarna mot en. Då känner man sig så uppskattad.

Z har svårare med känslor. Hon vill oftast vara själv när hon blir ledsen eller arg. Då stänger hon in sig på rummet och målar en arg teckning. Och det är ju bra att hon kan uttrycka sina känslor så. Men hon är svår. Hon skriker och gapar. Man kan inte alls prata med henne. Det är riktigt jobbigt. Och jag vill veta varför hon blir arg och ledsen. Och jag vill förklara för henne när jag blir arg på henne. Oftast ger jag henne den tiden hon behöver beroende på vad det är. Men ibland stannar jag kvar och förklarar eller försöker trösta. Hon gör så med sina föräldrar med. Men jag vill verkligen inte för hennes egna del att hon ska bli "instängd" med hennes känslor och sådär. Så idag var hon jättetrött och L råkade måla lite på hennes teckning. Och det var katastrof, sen blev allt fel. Och hon var jätteledsen. Men för första gången kunde jag krama om henne och trösta henne i min famn tills hon blev lugn. Det är nog svårt för henne. För hon är storasyster och måste vara så duktig. Men hon har svårt för att förstå att L inte är på samma nivå som henne och därför blir hon så lätt frustrerad på L.
Men vad vet jag. Jag kanske inte gör rätt alls... haha.

Så där har ni problem som uppstår i mitt jobb och hur jag försöker lösa dom... Men hur fasen ska man veta att man gör rätt? 

Imorgon blir nog en soft dag. För jag behöver inte plocka upp Z på skolan. Hon ska på playdate. Så jag och L får vara ensamma rätt länge. Gosigt tycker jag :)

På tal om gosigt så såg jag detta paret i Central Park, ser det inte härligt ut?